mittlivsomgeni

Äntligen är det total tystnad och jag kan slappna av, bara jag och datorn... Jag befinner mig i ett mentalt lugn och det är så skönt. Inte stressad, inte trött, inte pigg, inte arg, bara helt lugn. Jag börjar plugga snart och har upprop på fredag, känner mig inte speciellt motiverad men jag måste ju göra någonting kreativt förutom att jobba. Jag behöver studierna för att känna mig nyttig, det känns som jag gör nåt bra då. Jag önskar att jag la ner lite mer energi på skolan när jag gick på gymnasiet, men jag gillade allt annat förutom plugget på den tiden. Då var det ju kamsportskarriären och flickvännen som gällde! Jag skulle vilja göra en klon av mig själv och ge mig allt som jag behövde för att bli den ultimata plugghästen, jag skulle hålla mig själv borta från det som gjorde mig ont och jag skulle gotta mig i det som var nyttigt för mig. Jag vet ju bäst vad jag behöver och jag ligger då 27år framför min klon i erfarenhet om just mig. Så jag vet åxå vilka minor jag klivit på och vilka situationer som utvecklat mig till den jag är idag. en mix av dom båda borde vara en lämplig väg att vandra. En klon skulle givetvis innebära två indentiska DNA-strukturer och därmed kommer min klon att få samma hälsoproblem som jag, samma humör som jag, samma utseende som jag och samma IQ förutsatt att uppväxtmiljön är lika eller bättre än min. Vetefan om jag inte skulle ta och ringa den där galna kinesen som jag läste om häromdagen, han som klonade superkossor för att sedan sälja mjölken. Om min klon uppfinner vaccinet mot HIV/Aids kan jag då ta åt mig äran? Fast det å andra sidan tror jag redan finns...



M